Min debatt om jämställdhet!

Med sitt budgetförslag förpassar M och KD jämställdheten till politikens utanförskapsområde. Det är dags för en handlingsplan och jämställdhetspolitiska samtal över blockgränserna, skriver William Olsson, Grön Ungdom.

Vi går nu in i en ny fas där politiken nu är mer höger än vänster, där nationalism är trendigt igen. Där jämställdhet utmanas av konservativa som inte tycker att frågan ska upp på agendan. Det är ett samhälle där tiggare, fattiga, utsatta, kvinnor, flyktingar, unga och HBTQ-personer utsätts för utmaningar som reser sig ur historiens kyrkogård.

Förra veckan beslutade riksdagen att bifalla Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om att lägga ner jämställdhetsmyndigheten i sitt budgetförslag, som fick stöd av Sverigedemokraterna.

Det är ett slag mot samordningen av det jämställdhetspolitiska arbetet. Utvecklingen behöver gå framåt, folk vill se konkret politisk förändring. Det är omöjligt att se hur nedläggningen av denna myndighet tar oss på rätt väg.

Vi ser konsekvenserna av ojämställdhet idag. 190.000 barn och unga vuxna, så många är dom som lider av psykisk ohälsa i Sverige idag. Den politiska makten har ansvar och en stark koppling till alla dessa samhällssymptom, som stress i skolan och på arbetsplatsen, fattigdom, dåliga arbetssituationer, övergrepp och ohållbara sociala situationer.

Angelägenheten att hitta arbetsmetoder för att motverka den här utvecklingen är akut, därför behöver vi jobba både förebyggande och för att stärka vården. Vi behöver en feministisk vård.

En vård som exempelvis ser över ett nationellt försök med fler digitala inslag i vårdcentralernas verksamhet i syfte att öka vårdens tillgänglighet, eller att psykologer ska kunna skriva sjukintyg inom området psykisk ohälsa.

Vi behöver också se över möjligheten att införa ett system med vårdlotsar eller andra särskilda kontaktpersoner för barn och unga med allvarliga former av psykisk ohälsa.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor behöver raderas. Orättvisan med ojämställda löner som sådan är omoralisk eftersom samma arbete utförs men en får en högre inkomst i egenskap av sitt kön.

I samtliga av Stockholms läns kommuner har kvinnor lägre genomsnittslön än vad som krävs för att få lån till en trea med 15 procents kontantinsats

Det är inte bara den etiska aspekten av frågan som skapar problem, att kvinnor tjänar mindre gör också att kvinnor som väljer att leva sina liv tillsammans med en manlig partner får mycket svårt att skilja sig.

I samtliga av Stockholms läns kommuner har kvinnor lägre genomsnittslön än vad som krävs för att få lån till en trea med 15 procents kontantinsats.

Uttaget av föräldraförsäkringen fortsätter att vara ojämställt. I Arvidsjaur tar kvinnor ut 79% av föräldraledigheten och män 20%. I den »bästa« kommunen i Sverige tar män ut 33% av föräldraförsäkringen.

Det är en jämställdhetsfråga att kvinnorollen cementeras genom den här statistiken. Vi behöver en tredelad föräldraförsäkring som slår fast att män har en skyldighet i vårt samhälle att vara pappor, på samma sätt som man har en skyldighet att arbeta. Den sociala jämställdheten är mins lika viktig som den ekonomiska och den politiska.

Vi behöver ett totalstopp för nedläggningar av förlossningsplatser i Sverige, en förbättrad arbetsmiljö och punktinsatser riktade för att få tillbaka barnmorskor som slutat på grund av oansvariga makthavare som inte tagit situationen på allvar.

Under 2017 avslutade 47 barnmorskor sin tjänst, bara i Stockholms län. Nio förlossningsavdelningar har stängt sedan år 2000. Kvinnors hälsa och rätt till välfärden är en för viktig fråga för att ignorera den.

Sandra fick ställa sig på alla fyra på en grusväg vid sidan av E4:an och föda.

Om fem år vill jag vara befriad från historier som den om Sandra, hon som fick föda på vägen till sjukhuset, eftersom närmsta sjukhus var för långt bort. Sandra fick ställa sig på alla fyra på en grusväg vid sidan av E4:an och föda.

Även den destruktiva manlighetsnormen i vårt samhälle skapar stora problem. Av de 84 200 misshandelsfallen 2017 var förövaren i 84% av fallen män, av de cirka 22 000 våldtäktsfallen 2017 var förövaren i 99% av fallen en man.

Utöver det så är sexuella trakasserier, hot om övergrepp från personer i kvinnors närhet och missbruk av makt (som vi sett i och med #MeToo) ett utbrett fenomen.

Diskussionen är inte längre »alla män våldtar inte«, diskussionen är hur ska vi ta oss ifrån det här avgrundsdjupa hålet statistiken ger uttryck för. Vi måste hitta en väg framåt, och vi män kan göra mycket…

Läs hela artikeln på: http://www.dagensarena.se/opinion/hotad-jamstalldhet-kraver-handlingsplan-blockgranserna/

Språkrörsvalet i Grön Ungdom 2019

Som de flesta vet så blev jag inte vald till språkrör för Grön Ungdom under vårt RÅM den 9/2. 
Jag känner mig besviken på mig själv över att jag inte blev vald, som att jag misslyckats med något jag verkligen ville. Ledsen. Det är svårt att sätta ord på känslorna, ibland är det en likgiltighet. Man får naturligtvis känna så.
Jag känner samtidigt att jag är glad över att jag kandiderade, jag har lärt mig mycket av att kandidera. 
Jag har utvecklats genom att ta ett stort steg i mitt engagemang, fått driva opinion, lagt ner tid, pratat med medlemmar, försökt utveckla politik, läst in mig på professionens och civilsamhällets analyser av problem och tänkt nytt. 
Jag har fått mycket energi av medlemsorganisationen, som peppat, stöttat, utbytt idéer, gett hopp och kärlek tillbaka. Det har betytt oerhört mycket för mig. Tack till alla som pläderat för mig, som röstat för min motion om psykisk ohälsa och alla som har tagit sig tiden att diskutera Grön Ungdoms framtid. Tack, tack, tack! 
Jag vill också tacka mina motkandidater, David, Julius och Tor. Tillsammans har vi stött och blött idéer på ett konstruktivt sätt, vi har pratat om vad vi vill istället för att prata om varandra. Vi har haft en schysst diskussion där vi hela tiden respekterat varandra. Där vi tagit hand om varandra, frågat hur de andra mår, umgåtts efter utfrågningarna, gratulerat varandra när någon gjort något bra. När David vann var något av det första han gjorde att krama mig och berätta hur värdefull han tycker att min kandidatur varit. Jag är oerhört rörd över det.
Sedan har jag såklart rannsakat mig själv och allt jag gjort i Grön Ungdom och Miljöpartiet. Jag har landat i att jag är nöjd över att mina inspel i språkrörsvalet, och mina tidigare förtroendeuppdrag, har påverkat. Jag är glad över att vi pratade om den sociala hållbarheten samtidigt som vi pratade om klimat/miljö. För dom två hör verkligen ihop.
Jag har också funderat över mitt engagemang i Grön Ungdom och Miljöpartiet. Jag kommer att fortsätta engagera mig, var och hur är inte glasklart ännu. Jag kommer också att engagera mig mer ideellt i utomstående organisationer. Så kommer mitt engagemang se ut framöver och ni är alla varmt välkomna att fortsätta följa det!

/W

UTRIKESDEKLARATIONEN 2019

Den 13/02 var det utrikespolitisk debatt i Sveriges riksdag, utrikesminister Margot Wallström inledningstalade. Hon inledde med att lyfta flera viktiga principiella ståndpunkter som är allmängiltiga, men som likväl är viktiga att påminna om, Wallström sa, ”Vi protesterar när yttrandefriheten begränsas, när journalister tystas och när försvarare av mänskliga rättigheter och hbtq-personer förföljs”.

Sveriges uttalanden mot förtryck av viktiga demokratiska aktörer är bra. Men vi får inte glömma vilka dessa länder är, som hon talar om. Det är: Saudiarabien, Sudan, Afghanistan, Kina, Iran, Venezuela, Ryssland och Belarus med många fler. Här måste regeringen se till att jobba med civilsamhällen, erkänna rättviserörelseaktörer, jobba med sanktioner, skapa uppgörelser och säga deras namn högt flera gånger sä att ingen glömmer bort vilka skurkstater de flesta av dom är.

Wallström fortsatte och talade om att, ”Världens resurser behöver fördelas solidariskt. Sveriges mål med biståndspolitiken är att minska fattigdomen. När andra länder drar ner fortsätter Sverige att avsätta en procent av BNI till biståndet. Fokusområden är demokrati och mänskliga rättigheter, konfliktförebyggande, klimat, miljö och jämställdhet.”. Sverige är faktiskt en av de länder som ger mest pengar utifrån sitt totala bistånd till FN och andra bistånd. Nu finns exempelvis 4500 nya barnmorskor i Etiopien, i Afghanistan har Sveriges kvinnliga medlingsnätverk lett till en nationell strategi för fred, kvinnor och säkerhet. Sveriges samlade humanitära stöd uppgick till 4 miljarder 2017, vilket är en stor insats för de som flytt för sina liv. Dessa är oftast barn, som inte äger något och som behöver vårt stöd.

Wallström fortsätter och berätta om vad den feministiska utrikespolitiken, hon säger, ”Vi fortsätter vårt omfattande stöd till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, exempelvis genom att finansiera insatser för laglig abort, preventivmedel och sexualkunskap”. När jag hör att svenskt bistånd, sånt jag betalat skatt till, går till rättigheter för kvinnor och liknande viktiga saker känner jag att: Jag ❤ Margot. Wow, vad vi gör skillnad i världen!

Något jag har förundrats över är att man måste jobba med så många olika biståndsformer. Men ett intressant sätt att göra det på är att samarbeta med civilsamhällen mer, istället för biståndet som går från stat till stat. Detta är något som Wallström lyfter som särskilt viktigt för att utveckla hybrid-demokratin i Ryssland. Hon säger:

”Vi stödjer det ryska civilsamhället och strävar efter stärkta mellanfolkliga kontakter. Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska rådet är format där vi har konkreta samarbeten.”.

Detta är en mycket bra samarbetsform som borde utvecklas. Dock borde den inkludera färre institutioner och mer regeringar tillsammans med folkrörelser för demokratisering och lika rätt.

Margot Wallström säger också att, ”Vi har satt kopplingen mellan klimat och säkerhet på rådets agenda.”. Jag förstår fortfarande inte varför FN inte reformeras. Allt för stort ansvar läggs på ett improduktivt säkerhetsråd med 70-år gamla regler för veto. FN borde bli mer parlamentariskt om det ska bli effektivt, det vill säga att generalförsamligen måste få mer makt, ett särskild råd för internationellt samarbete med fokus på klimatförändringar/konsekvenser av klimatförändringar skulle behöva upprättas där, med utgångspunkt i Paris-avtalet. Det tycker jag skulle vara en bättre lösning än att ordförande för säkerhetsrådet måste tvinga upp frågan på agendan.

Den här deklarationen gav mig hopp om att vi kan göra mycket om fler är med oss på vårt koncept kring feministisk utrikespolitik. Vår roll är att hjälpa våra systerpartier i Europa, Asien, Afrika och Mellanöstern att mobilisera och bli valda så att vi kan förändra tillsammans. Det är som Wallström säger, ”Hopp är inte en känsla utan ett sätt att handla.”.

/W

Omställningen måste radikal för att någon ska vara en vinnare!

Den 12/12/2018 skrev Vladan Lausevic en debattartikel i debattforumet Grön Opinion. Han tar då upp frågor som de gula västarna och hur vi kan utforma en miljö- och klimatpolitik som gör att folk känner sig som vinnare i omställningen. Han skriver bland annat:

”Omställningen måste innebära att fler människor i välden ska känna sig nöjda, vilket gör att ett större ansvar vilar hos politikerna att bolla med nya idéer, såsom basinkomst, i kombination med koldioxidskatt och miljözoner”.

Vi måste utforma politik som tar hänsyn till de ekonomiska och sociala komponenterna av förändringarna vårt samhälle behöver genomgå.

Här kommer min kritik. Det paradoxala med de gula västarna är att de vill ha sänkta bensinskatter (som ökar koldioxid) samtidigt som de vill leva upp till Parismålen. Dom vill ha sänka inkomstskatter samtidigt som de vill ha bättre sjukvård. Ståndpunkter som är helt oförenliga.

De konventionella metoderna för att ge folk ett lite bättre liv, exempelvis via en koldioxidskatt kanske förändrar beteenden, men inte själva moraliska frågeställningen som gula västarna belyser. Vi behöver förändra systemet så som det är utformat, för varför ska vi ha ett osolidariskt samhälle?

För att göra det måste vi utgå ifrån begreppet rättvisa, vilket jag tycker att Lausevic missar i sin analys. För att den gröna omställningen ska vara möjlig måste den som har det sämst ställt i samhället gynnas.

Lausevic nämner basinkomst i sin analys. Jag tycker definitivt att vi behöver hitta nya typer av trygghetssystem för att stärka jämlikheten i den gröna omställningen. Samhället kommer inte klara av att genomföra en grön omställning utan ett klasskrig ifall det fortsätter vara billigt att vara övre medelklass i Stockholm under omställningen än underklass på landsbygden.

Den gröna rörelsens jobb är att förebygga eventuella kriser och konflikter som kommer att uppstå i och med omställningen. Det kan handla om att pantsystemet utvecklas, att koldioxidskattesystemet utökas, att det finns en koldioxidbaserad avgift/utbetalning, att företagen (som står för 1/3 av våra utsläpp) begränsas i sin förstörelse av planeten, att kollektiva transporter är utbyggda och billiga, eller att bostäder är gröna, yteffektiva och billiga. Det vill säga, en omfördelning av resurser inom hela samhället.

Staten måste ta en aktiv roll i klimatarbetet. Den ska förbjuda exploatering av fossil energi, ställa krav på bilindustrin, bygga ut infrastrukturen, sätta stopp för flygresor som bränner upp vår planet och förhandla med de stater som är de värsta bovarna i klimatomställningen.

Vi kan göra detta genom att bygga en grön rörelse med radikala krav på politiken, som ger människor möjligheten att rösta på något annat än den socialliberala dominansen i svensk politik.

Jag tänker på en utopi

Under den senaste veckan har jag lyssnat en del P3 dystopia, ett väldigt spännande och skrämmande program. Det gjorde dock att jag kände mig motiverad att skriva om utopin, det vill säga hur samhället skulle kunna se ut efter en grön omställning. Därför har jag gjort en Williams Utopia.
För att förstå utopin måste vi förstå utmanarna i samhället och hur de ska reformeras. Vi lever i ett ohållbart samhälle som är ett symptom på industrialiseringen och kapitalismen. Utmanarna till det hållbara samhället är företagen, energiförsörjningen, maten, transporterna, konsumtionssamhället och stadsbyggande.

Bildresultat för utopia green city

Företagen. I Sverige står ungefär 10 stycken företag för 1/3 av våra totala utsläpp som land. I världen står 100 företag för 73% av våra utsläpp som planet. Efter den gröna omställningen har staten ställt så hårda krav på dessa att de antingen har netto 0 utsläpp, eller är nedstängda. Den gröna staten (regeringen och parlamentet) ska ställa hårdare krav på de som släpper ut, kolkraftverk i Kina kan exempelvis inte finnas i denna framtid. Den gröna rörelsen i världen är starkt anti-kapitalistisk och anti-kolonial, det vill säga att länder i periferin och semi-periferin inte heller exploateras av företag, det finns ett internationellt grönt utskott i FN och ett internationellt regelverk.
Energiförsörjningen. Energiförsörjningen sker enbart via fossilfria energikällor, som biomassa, vatten, vindkraft och solenergi. Staten har expanderat Vattenfall AB’s ägande som är tongivande på den svenska energimarknaden. Det finns regler på marknaden som strikt förbjuder exploatering av fossila resurser inom territoriets gränser. Människor är koncentrerade till små men effektiva bostäder, med många gemensamma ytor för att spara resurser. Vi äger alltså vår energi och våra resurser tillsammans.
Maten. Maten produceras mer lokalt och regionalt, ekonomiskt stöd ges till bönder som producerar sin mat ekologiskt och med hänsyn till biologisk mångfald. Skolor, institutioner, äldreboenden och lokalsamhälle organiserar sig för att köpa maten så nära sig som möjligt. Det finns en allmän koldioxidskatt som gör så att det som är bäst för miljön är mest subventionerat. Livsmedelsaffärer använder inte plast i sin försäljning och kvartalsperiodiserar sina inköp och rapporterar inköp/försäljning till livsmedelsverket. Affärerna skänker mat de inte säljer till bättre behövande, att slänga ätbar mat är förbjudet. Det går inte att välja mat som är dålig för klimatet längre, konsumentmakt är inte längre en grej.
Transporterna. Staten har ställt krav på bilindustrin att tillverka enbart fossilfria bilar. Det är inte längre norm att ha en bil eftersom det mesta sker lokalt och nära vanligt folk, handeln har decentraliserats och sker inte via stora handelskomplex. Bilpooler är vanligt förekommande, framförallt på landsbygden. Det finns en samordningsapp för bilpoolerna runtom i landet. Höghastighetståg har byggts, det går att nå alla stora och mellanstora städer i Sverige med tåg, samt ta sig till andra delar av Europa via tåg. Staten subventionerar biljettpriset. Kollektivtrafik byggs ut i landet, den är gratis. Det finns en motbok på flygresor som utgår ifrån planetens begränsningar, flygen drivs på grön el.
Konsumtionssamhället. Det finns en koldioxidbaserad avgift och utdelning. Det innebär ökande avgifter för ökade koldioxidutsläpp, som återförs till medborgare genom månatliga utbetalningar. Det betyder att den som konsumerar klimatdåligt kommer förlora ekonomiskt på systemet, medan de som konsumerar klimatsmart tjänar ekonomiskt på systemet (Rebecka Le Moine’s förslag till kongressen 2019). Pantsystemet är utvecklat så att det går att panta mer saker än burkar, allt som går att återvinna kan en panta och få tillbaka något av. Arbetsveckor på 30 timmar är norm, men social status markeras genom fritidsaktiviteter och konsumtion av exklusiva tjänster snarare än materiell konsumtion. Det finns större tid att engagera sig ideellt i olika former.
Stadsmiljön. Stadsmiljön består av täta och höga bostäder byggda i massivt trä. I framtiden tar inte vägar upp ungefär hälften av Stockholms ytor (som idag), staden är för människorna som bor där. Det finns fullt av gemensamma platser, parker och gågator. Utanför stadskärnan finns en levande natur i det gröna kilarna.



Williams Q&A pt.2

Beskriv dig själv med 3 ord?

Proffsig, ambitiös och snäll.

Vad tycker du om regeringsförhandlingarna?

Jag tänker att det är hög tid för alla att omvärdera sina ståndpunkter, det kan handla om att Miljöpartiet kanske borde överväga att ställa sig utanför en regering och bygga upp rörelsen till nästa val.

Låt oss säga att vi får 4 år till med tuffa kompromisser (där vi allierar oss med C och L i en regering) så ser chanserna att komma in riksdagen minimala ut. Det skulle vara förödande, för utan Miljöpartiet kommer inte frågan om miljö/klimat att drivas. Därför behöver vi vara strategiska denna mandatperiod i hur vi agerar.

Tror det är viktigt att de partier som kan kategoriseras som GAL att mobilisera och få bort det konservativa blockets dåliga beslut. Vi såg innan jul hur katastrofbudgeten slår hårdast mot miljö och jämställdhetsarbetet (jag har skrivit en debattartikel om det här: http://www.dagensarena.se/opinion/hotad-jamstalldhet-kraver-handlingsplan-blockgranserna/). En budget nu som skär ner på miljö/klimat med 2 miljarder, tar bort subventioner till det miljövänliga och sänker skatten på det som förstör klimatet. Vi ser att Vänsterpartiet prioriterat frågor om klasspolitik (som också är viktigt) över miljö/klimat i budgetförhandlingarna 2014 – 2018. Det gör att den gröna rörelsen måste hitta nya sätt att mobilisera sig så att vi har ett starkt mandat att komma tillbaka i nästa val och genomföra radikala förändringar. Därför är det min åsikt att vi bör delta i ett budgetsamarbete under mandatperioden och få igenom grön politik samtidigt som vi kan förnya oss och stärkas som parti.

I övrigt tycker jag väl att Centerpartiet och Liberalerna får skärpa sig och komma över prestigen i att samarbeta med Socialdemokraterna. Vi har kanske tidernas mest hänsynslösa pragmatiker i ledningen för Socialdemokraterna just nu, plus att vi har ett svårt parlamentariskt läge med gott utrymme att förhandla i viktiga frågor, det är dags att prioritera. Det är över 100 dagar sedan valet, det är dags att hitta lösningar. Jag fattar inte ens varför C och L hoppade av samtalen med Socialdemokraterna, S var redo att fortsätta förhandla? Det känns som att inställningen var skenbar. Tråkigt.

Vad är ditt drömyrke?

Jag drivs av ett samhällsintresse och är värdestyrd, därför vill jag i framtiden ha ett jobb som inriktar sig på påverkan. Jag romantiserar en del om att arbeta i en NGO, eller på en byrå som arbetar mot att göra näringslivet grönare och mer rosa. När jag blir gammal vill jag bli målare eller jobba på någon restaurang.

Vilken motion till RÅM tycker du är viktigast?

Dom som handlar om att pantsystemet ska utökas till att innefatta mer än burkar/flaskor är grymma, motionerna om flygresor är intressanta och motioner om skolmat exempelvis är intressanta. Även min egen motion om psykisk hälsa är jag nöjd med. Ska bli kul att diskutera ALLT! Vi behöver en progressiv agenda ifall vi ska kunna stå starka inför nästa val. Då behöver vi bli en tydlig röst när det kommer till jämställdhet, klimat och migration.

Vad gillar du att göra när du är ledig?

Jag gillar att gå runt på Norrtäljes gator, jag känner mig hemma där. Norrtälje är ju Stockholms inofficiella huvudstad.

Jag följer en del serier, läser väldigt mycket ur olika tidsskrifter.

Jag gillar att sjunga en del, har alltid haft det intresset men aldrig riktigt följt upp det. Egentligen skulle en kanske försöka “självförverkliga sig själv” och gå i någon kör eller ta sånglektioner, men det har aldrig riktigt blivit av. Jag brukar dock försöka leta upp ett piano eller gitarr när det är möjligt och försöka lära mig diverse låtar när jag har tid.

Försöker också att vara med familj och vänner när jag är ledig, vi brukar ses någon gång i veckan och umgås. Ofta hittar vi på olika aktiviteter, vi brukar spela biljard, gå på konserter, eller laga middag tillsammans. I måndags exempelvis åt jag middag med en kompis och såg Harry Potter. Definitionen av en bra ledig kväll!

Vad är du bäst på politiskt?

Hm. Jag tror jag är en bra ledare som kan kombinera att leda och lyssna in min omgivning. Jag försöker ofta vara ödmjuk inför faktumet att vi alla är individer som har olika drivkrafter och viljor, det gör att det naturligt uppstår situationer där vi behöver förhandla med varandra.

Jag är nyfiken som person, vilket gör att jag alltid letar efter kunskap. Det har gjort att jag blivit bra på idéutveckling och att jag försöker hitta knäckfrågorna i olika sammanhang. Det har jag gjort på lokal, regional och nationell nivå. Det är fantastiskt kul!

Jag har erfarenhet av att arbeta politiskt och god personkännedom i partiet. Det gör att jag har bra förutsättningar för att hämta kunskap, dela kunskap och förstå kunskap. Dessa resurser gör att jag känner mig trygg när jag arbetar, att veta att jag alltid kan vända mig till någon, att vi stöttar varandra, att vi lär oss tillsammans.

Vad är du mest stolt över i politiken?

På kongressen 2017 var jag med och drev frågan om att erbjuda ensamkommande en ny prövning på sin asylansökan. Det var viktigt på grund av det rådande rättsläget, vi ser att åldersbedömningar möter kritik från ledande myndigheter, att migrationsverkets beslutsprocesser varit så långa att personer hann fylla 18 innan de fick ett besked och därmed fick en annan status i systemet. Det har funnits fall där personer har behandlats tvivelaktigt vad gäller tolkar och huruvida HBTQ-personer betrotts av myndigheter. Vi ser också att läget i många länder i mellanöstern blivit successivt värre, inte minst Afghanistan. Det är en solidarisk handling att låta människor komma hit och vara våra syskon, kollegor, studiekamrater och vänner. Jag är väldigt stolt över att ha drivit den frågan och att det nu är regeringens politik. Jag dansade i en fontän efteråt med Vi Står Inte Ut, det var fantastiskt!

Gillade att leda Miljöpartiet Norrtäljes process om vårt politiska program, att idéutveckla och utforma konkreta förslag. Däribland kan nämnas att bygga mer i trä, bygga tätare och högre, att satsa mer på normkritik i skolan med mera. Det är personliga bedrifter jag är stolt över.

När Grön Ungdom gör något som lag så är vi den starkaste kraften i Miljöpartiet och kan mobilisera väldigt tydligt, det tycker jag är ett styrkebesked.

Vad har du haft för tidigare jobb?

Jag har tidigare jobbat med fundraising till olika transnationella organisationer. Min pappa är restaurangchef till yrket och jag har själv jobbat som servitör och bartender ett tag, jag hjälpte till på hans restaurang från ganska ung ålder med att diska och vika servetter. Jag mår bra av sociala yrken.

Vad får dig att må bra?

Att sova, äta ordentligt och träna. När det ena eller det andra av dom tre inte görs ordentligt eller kontinuerligt så blir det sällan bra.

Ungsvenskarnas del i en reaktionär högerrörelse

DEBATT. 

Under helgen den 17/11 till den 18/11 hade Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna sitt landsmöte. Där beslutade de att ifall Sverigedemokraterna får makt ska de driva frågan om att ta bort lagen om hets mot folkgrupp. Det är skrämmande i dagens regeringsförhandlingar där Sverigedemokraterna kan få inflytande.

Lagen om hets mot folkgrupp innebär man inte får “hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning”. En ganska okontroversiell lag kan man tycka, men inte för Ungsvenskarna.

När Ungsvenskarna vänder sig mot lagen går det inte att tolka på något annat sätt än att ni tar ställning för dom som uttrycker hets mot folkgrupp, och mot dom utsatta. Ni kallar det själva för “yttrandefrihet, på riktigt”. Jag tänkte låta er ta ställning, ni som identifierar er som Ungsvenskar och Sverigedemokrater, till några rättsfall där hets mot folkgrupp utövats.

–  Det är nazistiska organisationer som ropar Sieg Heil på en demonstration och uttrycker sig antisemitiskt.

–  Det är en grupp som delat ut flygblad på skolor där man beskriver homosexuella som pedofiler och spridare av AIDS.

–  Ett parti på sin Facebook-sida har sagt att man enligt koranen får våldta kvinnor i Sverige och att muslimer har ”sjuka, djävulska lustar”.

–  En person hyllade mördaren Anton Lundin Petterson och skrev att han vill utrota alla svarta på sociala medier.

–  Två personer skrev att ”alla muslimer är terrorister” och att alla muslimer och alla som inte vill förbjuda islam sympatiserar med ISIS.

Det är den här typen av rasism som ni nu vill ge en fredad zon med hänvisning till yttrandefriheten. Är det här önskvärt beteende i linje med yttrandefriheten? Listan kan göras flera A4 lång med de mest homofoba, rasistiska, afrofobiska, islamofobiska och direkt människofientliga åsikterna som gått genom svensk domstol. Ni behöver svara offren på varför brottet just dom utsatts för inte skulle ha någon betydelse i ett samhälle där ni får bestämma. Låt oss hoppas att antirasistiska partier kan enas i regeringsfrågan och se till att stänga dessa åsikter utanför den lagstiftande makten.

Ungsvenskarnas vill ge folk rättigheten att kränka andra, det berättar mycket om deras ideologi och vart nationalismen har sin lojalitet. Det står glasklart att den inte ligger hos vanligt folk som oavsett hudfärg, religion eller etnisk härkomst i sin vardag tar hand om sin omgivning. Den är inte hos de som bryr sig om andra människor, som förbättrar Sverige genom sin kunskap. Det är skamligt.

Det här handlar dock om så mycket mer än bara själva straffet och lagen, det handlar om frihet. Frihet för dom som är våra systrar, bröder, grannar, arbetskamrater, skolkamrater och vänner. Frihet att kunna röra sig fritt i samhället utan att höra rasistiska ord eka i nattsvarta gränder. Frihet att kunna scrolla genom sin feed utan att se någon posera med flaggan på mannen som mördade ens förfäder. Friheten att kunna gå till skolan utan att höra sin hudfärg som om det var ens förnamn. Det är därför lagen finns.

Premissen för diskussionen Ungsvenskarna vill ha är fel, det är inte anti-rasismen som hotar oss. Det som hotar oss är den strukturella rasismen. Den som finns i ungdomsförbund, den som finns på arbetsmarknaden, i institutionerna, internet-tidningar, den som sprider lögner om migranter.

Det här är ett problem i samhället, när vi ställer människor mot varandra, motarbetar varandra, då är vi som sämst och mest kontraproduktiva. Det vi kan göra istället är att se till faktumet att vi är just människor. Att Sverigedemokraterna och Ungsvenskarna inte vill vara med i den utvecklingen kommer inte som en chock.

Vi gröna är tydliga och kommer alltid att fortsätta bekämpa den strukturella rasismen för att det är rätt. Som Abraham Joshua Heschel sagt en gång, “Racism is man’s gravest threat – the maximum of hatred for a minimum of reason”.

Vi bekämpar rasismen genom omfördelning av resurser i samhället, där vi flyttar resurser som jobb, myndigheter, transportlösningar och skolor till de områden som behöver det mest. För vi vet av historien att när förutsättningarna finns kommer människor kunna leva här i frihet och gemenskap.

Vi gör det genom att stärka folkrörelserna som arbetar anti-rasistiskt. Vi gör det genom att ge polisen särskilda resurser för att upprätta hatbrottsenheter i hela Sverige. Vi gör det genom att regionalisera arbetsförmedlingen så att arbetslösheten kan hanteras närmare folket. Vi bekämpar den genom varje dag stå på barrikaderna när någon uttrycker sig rasistiskt. Det är vägen framåt.